Maria

Nu orkar jag inte mer. Mitt huvud och min kropp har fått nog. Mitt huvud är trött på att ni aldrig ger upp, att ni ska hålla på tjaffsa och dra i mig hit och dit. FATTA, JAG ÄR INGEN JÄVLA PAPPERSDOCKA! JAG HAR ETT EGET LIV OCKSÅ FÖRRUTOM ERAT!

Min kropp orkar inte mer, känner att nu är det dags för sjukskrivning! Nu är det dags att vara hemma, kurera sig själv och förbereda inför bebosh hemkomst :D tvätta alla söta bebiskläder och packa ner i lådorna, slå upp spjälsängen, fixa sängkläderna han ska ha när han kommer hem osv osv =) Det är vad jag vill lägga ner min kvarvarande energi på! Så imorgon blir det att ringa MVC och försöka bli sjukskriven, har så sjukt ont!

Tack Sarah och Cissi för att ni förgyller mina dagar med skratt och massa annat! Och tack Danne är för att du är så jävla mycket sötare än alla andra!

Idag har varit en skön dag än så länge, har inte varit vaken så överdrivet länge. Skulle egentligen vart i skolan med efter nattens bravader inne på förlossningen kändes det som att jag behövde sova ut lite.
 
För er som undrar över hur det gick igår, det var ingen vattenavgång och min bebis kommer inte komma ut förrns om ett par veckor! Relativt jätte skönt och höra, i alla fall för mig. Blev aningen stressad där ett tag när jag (nästan) trodde att jag skulle föda igår. Men tack och lov så var det ju inte så.

Annars nu så sitter jag och fifflar med lite skolgrejer, det känns relativt segt men man måste ju. Jag ska ju inte gå nå mer i skolan alls förrutom onsdags lektionerna (alternativ medicin).

Praktik nästa vecka, ska bli skönt. Skönt att slippa tänka på alla jävla skolgrejer hela tiden! Då får man tid till att sova och börja packa upp spjälsäng och lite sånt inför Bebosh. Sen blir det 480 lediga mammadagar :D. Ska bli så himlans skönt.

Idag kommer lite bebiskläder och en skötbädd från faster Helen, snällt som satan. Kläderna är iofs "beggade" men skötbädden helt oanvänd. Ska bli så spännande med en ny familjemedlem, kan knappt bärga mig. Är så nyfiken på hur den kommer se ut, bete sig, sova mycket eller skrika mycket. Det ska bli så otroligt spännande, antagligen den mest spännande grej som händer mig i hela mitt liv. LÄNGTAR SÅ MYCKET EFTER DIG BEBOSH!

Idag har jag inte gjort mycket alls, relativt jätte skönt. Första dagen nu som det inte trycker på konstant med uvi'n. Idag har jag vaknat, ätit frukost och kollat någa DHW (Desperate Housewives) avsnitt med Knifely. Satt uppe och påbörjade religionsuppgiften igår, men insåg att jag aldrig skulle kunna bli klar med den kvallitet som jag vill att arbetet ska hålla tills på torsdag, så jag slängde iväg ett mail till skolan. Jag måste ha de mest pedagogiska pedagogerna som finns som undervisande lärare för tillfället, inte bara fick jag veta att jag skrev MVG- på förra religionsarbetet utan jag får även mer än ett extra dygn på mig med den här avslutande examinationsuppgiften för den här delen. Fan, man blir helt överlycklig när man kommer i kontakt med förstående människor.  

Inatt har jag haft galet skumme drömmar, Bobbzan och Dux har vart inblandade i dem. Så när jag vaknade i morse var jag relativt förvirrad och undrade vad fan dom gjorde i mitt huvud på natten, men men. Som tur är/Dessvärre kommer jag inte ihåg vad jag drömde förrutom att jag tyckte det var väldigt skumt och vaknade med en skum känsla i huvudet.

Igår träffade jag Sophie och hennes Eddis, gud vilken söt och snäll jävla hund han är! Är fortfarande relativt chockad över hur snäll han var. Vi var ute vid en av Jakobsbergs alla hundgårdar och snackade skit, sen tog vi mini-middag på pressbyrån.. Lagom sliten kväll.

Ikväll ska jag förhoppningsvis träffa honom, men det märker man. Annars så blir det väl sitta hemma och kolla DHW med Knifely och mysa sig med knivis som vanligt. Jag tycker Knifely/knivis är världens bästa bror!

Idag har jag ont i magen (urinvägsinfektionen) precis som jag haft hela helgen, så jag väljer att stanna hemma idag, ska försöka få lite skolarbete gjort, i alla fall en av frågorna på inlämningsuppgiften i religion ska jag väl försöka få klar. Jag tycker det är så jävla pissigt med allt som ska göras i skolan, men hey, vad ska man göra? Det är väl bar aatt sätta sig och göra skiten. Just nu är jag otroligt godissugen och irriterad för att jag har ätit allt godis jag köpte hem igår, men tur att mamma har en snäll karl som bakar typ världens godaste sockerkaka och lämnar kvar, muchas gracias el Thomas.

Jag fyller år om exakt en månad, då är det dags för den mest onödiga åldern som finns innan 25. Året som har gått har det inte hänt så jävla mycket på, hann springa på krogen i ett par månader sen var det dags att vara gravid, så de större händelserna som inträffat under 18e levnadsåret har varit graviditetsrelaterade, typ första sparken, pluset på stickan, första UL och allt sånt där mysigt. Jag ångrar det inte en sekund, har vart det bästa året i hela mitt liv. Visst har jag varit i kontakt med de mest grisiga människorna under det här året och nu under senare tid har jag i och för sig kommit i kontakt med en människa som får alla andra runt omkring att blekna. En totalstark personlighet som gör mig aningen knäsvag och toffelaktig.

Nu orkar jag inte sitta här med, det trycker sig på för mycket. Så nu är det dags för morgon penicilin, käka sockerkaka och dricka mjölk eller saft beroende på vad det finns mest av! Sedan ska jag väl inte mer än att plugga och vila idag, kanske prata lite med Sötnos också, men det märker man.

Måste bara säga att jag har börjat sakna the old days, när kompisarna var viktigare än allt annat. Nu är alla kompisars partners viktigare än allt annat och somliga gånger känner man sig faktiskt otroligt bortglömd, jag tycker att i den här åldern ska familjen och vännerna komma först, inte nån ny fling från krogen/nätet som personen i fråga ändå kommer ha tröttnat på efter en månad eller fem och i samma veva förlorat en massa polare, så jag ber er som läser detta att tänka över sina prioriteringar! Slarvar man bort alla vänner finns det ingen som är där att samla ihop en när man slarvar bort sig själv! Glöm aldrig det.

Idag har jag inte gjort så mycket överdrivet alls, grymt skönt! Vaknade och åt frukost, kollade på Som man bäddar som gick på TV1000.. Men dessvärre fick man inte se slutat när man pinat sig igenom nästan hela filmen, då kommer pappa förbi med syrran och ska hämta nå grejer. Min far, han är bra för det mesta men han har ingen respekt för andras tid då han anser att hans egen är den som är viktigast. Så han kommer in och ropar och jag svarar att jag är upptagen och ringer honom senare men då får man en arg suck som svar och då är det bara att resa sig och lyssna på vad som komma skall. Det som var mest irriterande var inte att jag missade filmens slut, utan att jag missade det för att han skulle stå och komma fram till något att prata om bara för att ha något att prata om/att göra medans han väntade på att syrran skulle bli klar med att packa ihop sina saker. GALET irriterande.

Har vart ute med mamma och Thomas idag, en sväng nere på Bauhus och en sväng på Babyland. På Bauhaus hittade vi en ny taklampa till vardagsrummet och på Babyland hittade vi  massa sött men köpte bara en sparkdräkt och en tröja till Nattis "lilla" Kevin. Sedan tog vi en fika på vägen hem, testade en "Mintchoklad-cookie", fasiken vad gott det var! Men man ska ha mycket att dricka till en sån för man blir mycket törstig, så ett fjuttigt glas med apelsin- och morotsjuice räcker inte riktigt.

När vi kom hem därifrån hann jag peta i mig en bit baguette och glo på L-word, samt peta i mig dagens andra 1g's jätte tablett. Sedan så kom Nattis och Kevin förbi. Vad märkligt hur ungar kan växa och förändras till utseendet bara på någon vecka, tyckte det var förra helgen jag var där och tittade på honom och redan nu är han mycket smalare i ansiktet och ser längre ut. Shit, går tiden verkligen så snabbt med småbarn?

Nu börjar man ju lite smått få panik, unge stanna i magen så länge som möjligt! För ju längre du stannar där inne lilla Bebosh, ju längre fram i kalendern kommer du räknas som en liten snorunge sen. Jag vill inte att du ska bli stor fort? Lilla Bebosh, snälla bli aldrig äldre än 1 år? Var sådär liten och otroligt söt som man bara är i just den åldern, den ålder har verkligen en bedårande utvecklingsfas. Det är då pratet börjar och dom börjar gå på jorden istället för att krypa eller åla fram.

Jag måste bara säga att alla som kallar sig självmordsbenägna, om ni inte har svart kajal, svart hår, rött läppstift, lyssnar på Kent och skär er med rakblad, då är ni inte riktiga! Ny forskningsstudie som jag och Linn har utfört, sådetså! Sen hur seriöst man tar det där kan man ju välja själv.

Idag var jag inne på förlossningen hela dagen. Hade sammandragningar som jag har fått Bricanyl för och urinvägsinfektion, därför kändes/känns det som att det trycker på neråt som det gör. Vart ganska livrädd imorse när jag vaknade och det kändes som jag hade världens värkar.

Till en början var jag ganska sansad, tog en dusch, drack lite saft och satte mig ute på altanen. Smärtan gick över men kom tillbaka igen efter ungefär 20 minuter, det var liksom som att hela magen hårdnade, jag fick ont i svanken och det kändes som det tryckte på neråt utav bara den. Jag var redan innan jag ringde till KS väldigt sansad, inställd på att det var falskt alarm, jag tänkte att så här "lite ont" kan det ju bara inte göra?

När jag pratade med barnmorskan på KS per telefon och beskrev mina symptom var jag lugn och sansad men när hon sedan sa att jag skulle komma in för kontroll så blev jag livrädd. Tänk om jag ska föda barn nu? Jag ska inte föda barn nu, inte förrns i slutet av april/början på maj. Så jag blev en aning ställd, mamma sa att man hade hört paniken i min röst när jag ringde henne fast jag själv ansåg att jag var hur lugn och sansad som helst.

När vi kom dit fick jag först (ännu en gång) mäta aktiviteten på livmodern och barnets hjärtslag, förra gången jag var inne så låg livmoderns aktivitet runt 19-20, det gjorde den även idag fast ungefär var 10e minut gick den upp i ungefär 35-50 och som högst 60. Ganska obehagligt, den här gången hände det ju uppenbarligen nånting i livmodern. Gynundersökningen gjorde groteskt äckligt ont då jag fick en mindre sammandragning samtidigt och tårarna bara sprutade åt alla håll och kanter.

Sedan fick jag göra ett UL, sist jag såg bebosh så fick hela bebisen plats på skärmen, men nu tog huvudet upp nästan hela skärmen och man fick titta kroppsdel för kroppsdel. Men bebisen mådde jätte bra sa hon, det var det enda jag förstod av vad hon sa. Läkaren behärskade enligt mig inte svenska talet så pass bra att hon skulle jobba med svenska patienter som inte behärskar brytning så bra, men hon var väldigt gullig så hon är väl ursäktad då ;).

Efter en massa undersökningar, bök och flytt mellan olika undersökningssalar fick jag i alla fall med mig ett par Bricanyl hem (ett läkemedel som ska få livmodern att slappna av) och så skickade dom e e-recept för urinvägsinfektionen. Sammandragningarna fanns det ingen direkt förklaring till varför dom var där, min livmoder kände väl för att plåga mig lite och trycket nerår beror ju på urinvägsinfektionen. Som tur är brukar tydligen antibiotika mot urinvägsinfektion verka mycket snabbare än annan antibiotika så jag hoppas på att vara återställd till början av nästa vecka!

Sista skolveckan någonsin på den där jävla gymnasieskolan, känns så fantastiskt skönt!

VÅR  VÅR VÅR! Det är så skönt nu, solen ligger på hela dagarna. Idag såg jag, Sara och Helen en nyckelpiga! Den du. Förrutom nyckelpigan och solen så har jag faktiskt upplevt en hel del andra vårtecken, idag satte det sig en fluga på min bamsemage, jag har sett småsmåsmå knoppar på grenarna, jagat ut en mygga men framförallt märket jag på mitt eget humör hur lycklig jag är, det är ett säkert vårtecken. Alla vårar hittills har inneburit en stor förändring i mitt liv, men jag tror nog att den här våren blir den största. Inte bara att babyn kommer utan jag tar även studenten, så nu under våran är min sista tid på gymnasiet. Sedan har jag en yrkestitel, jag kommer vara en barnskötare den 8 juni. Fatta vad nice, då kan jag kalla mig arbetslös/mammaledig barnskötare istället för "student". Det känns som att den här våren börjar mitt nya liv, det liv jag alltid velat haft. Vissa saker kanske saknas, men de saker jag alltid drömt om kommer att komma den här våren. Det kommer en baby som förhoppningsvis blir en pigg, glad, frisk och lycklig liten grabb och så kommer studenten. Det enda som saknas som jag alltid drömt om är den stora kärleken, men det kommer nog med tiden. Det är inget jag har bråttom med, under den här graviditeten har jag lyckats hitta mig själv rätt jävla bra, så jag trivs även utan nån grabb där. Men när den stora kärleken väl bestämmer sig för att slå till, då är jag beredd. Vänta ni bara, jag ska nog bli en satans lycklig människa jag.

Skaffa aldrig trådlöst internet, det är relativt mest värdelöst. Den del av dygnet som det funkar är den del av dygnet man sover eller går i skolan. Ganska synd med tanke på att det är rätt jävla smidigt i och med att man slipper alla jävla sladdar över hela lägenheten, men det som inte var trådlöst funkade som sagt relativt mycket mer ofta än den här skiten.

Skolan flyter på, jag hinner med vad som skas och kanske lite till, det känns lite stressigt nu, men det är bara den här veckan och nästa kvar i skolan, sen har jag 4 veckors praktik och veckan efter det är jag beräknad. Fatta vad häfigt, det är inte många veckor kvar tills jag har en liten baby, någon att ge all kärlek jag har inom mig. Någon som förtjänar den, efterlängtade lilla bebis, snart ses vi. Efter jag har gått på mammaledigt är det bara en projektredovisning, mösspåtagning, examinationsuppgifter som sköts hemifrån och studenten kvar. Sen är jag färdig, finito, då börjar mitt nya liv på allvar.

Fan vad jag älskar våren! Vilken jävla glädje, vilka galet positiva tankar! Det ska bli så underbart!

---

tack alla som stöttat mig och funnits där hela vägen, även ett stort tack till er alla som anslutit er under resans gång och stannat kvar. Ni har byggt upp mig, nu är jag stark. Nu hoppas jag och längtar! TACK.

Det är vårsol ute nu! Så skönt, mår så mycket bättre av att det är ljusare ute, jag känner en helt ny slags livsenergi. Jag har hela tiden vetat att bebosh ska komma på våren, nu när det är vår.. så känns det inte lika långt borta som det gjorde i förra veckan när det snöade. Jag är säker på att det är vår nu, jag jagade ut en mygga från vardagsrummet. Ett otroligt pirr i hela kroppen, som vanligt när våran börjar nalkas. Jag längtar efter knopparna på kvistarna, värmen i rummet efter att solen har legat på en hel dag, rulla barnvagnen i vårsolen. Det ska bli så otroligt mysigt, ska bli spännande att se hur min födelsedag blir i år, fyller 6 dagar innan BF. Förhoppningsvis slipper jag spendera min födelsedag med att föda barn, men man vet aldrig. I år ska jag inte fira skiten i alla fall, fyller för det första 19 och det är en totalt onödig ålder och för det andra kommer jag antagligen vara väldigt höggravid då och då känns det inte som om man vill styra upp värsta firandet direkt.

Idag ska jag nog ta det lugnt en stund, kanske styra upp en promenad eller fika eller nåt med någon go vän. Annars så är det mest plugg som kommer uppta dagen är jag rädd, men man måste styra upp det också. Kanske lite städning i rummet skulle sitta fint också, prylar och kläder överallt. Måste börja förbereda mer inför bebbens hemkomst, så kanske ska börja packa upp babyboxen och det från babyland.. Så att det ser inbjudande och fint ut när lilla bebosh ska komma hem.

Jag är otroligt spänd nu, nästan allt jag gör är att gå och längta efter lillen, samtidigt som jag inte alls skulle vilja att han kikade ut nu, tolka mig rätt. Jag vill att han ska få växa klart och utveckla allt han behöver för att klara sig här ute i världen, hellre har jag honom i magen och pinas ett tag till än att han kommer ut och måste ligga i en respirator/kuvös eller liknande. Vill ha en frisk och lycklig bebis när han kommer ut, sen hur länge jag får vänta på det, det visar sig.

Min mamma är bäst i hela världen. Vill bara påpeka det, hon är så snäll mot mig nu för tiden. Jag tror att det är för att hon äntligen har börjat inse vad det är som händer och ska hända, jag ska föda hennes barnbarn. Det enda som fattas i mitt liv just nu är ett eget boende, det skulle vara perfekt. Men hey, man kan ju inte få allt. Det kommer med sin tid det också!

De senaste dagarna har varit bra, har vart helt okej i skolan, har träffat Nattis och Kevin(ÄNTLIGEN!), vart inne på förlossningen och vänt och pratat med galet fina människor hela veckan :).

Hos Nattis var det underbart, lilla Kevin är så söt, nästan lika söt som sin mamma! Det var grymt kul att se henne igen i alla fall, tycker Lindesberg och Stockholm ligger lite väl långt ifrån varandra på världskartan.

Var inne på förlossningen inatt, galet ont i magen. Visade sig att han ligger med rumpan och trycker så att jag får ont.. Allt jag kan göra är helt enkelt att stå ut och bita ihop, för snart komma han sjunka neråt och då lättar trycket upptill i livmodern. ACK! Att det ska göra så ont att vänta barn när det sedan ska göra ännu ondare och föda. ILLA.

Idag kom mitt nya simkort också :D Så idag byter jag nummer, har du inte fått det vill jag inte att du ska ha det, enkelt huh?

Lillen är snällare idag, har inte känt en enda fosterrörelse än, men det är ganska skönt att få vila från hans torktumlande i min mage en liten stund om dagen iaf. Det är ganska mysigt att ha den där lilla i magen fast han gör otroligt ont ibland.

Idag mår jag inte bra, känner mig snorig i hela näsan och som om halsen är igentäppt av slem. Så idag var en bra dag att sitta hemma på, synd. Jag tycker om skolan, vill vara där. Men nu är det som det är. Den här veckan har hittills varit helt okej, förrutom att jag helt plötsligt har börjat känna att all min energi är slut men ändå får jag inte sova tillräckligt. Det går åt så mycket energi i skolan, sen kommer man hem och ska orka plugga och allt som hör till. Jag förstår inte, förr har jag klarat det galant med betydligt mindre sömn än nu, men nu orkar jag knappt plugga i nån timme efter skolan utan att jag känner att jag egentligen skulle behöva sova. Man får bita ihop, dessvärre är jag inte så duktig på sånt.

Idag ska jag bara plugga och vila mitt huvud, det värker. USCH. Måste bli frisk idag, annars kan jag inte åka till Nattis imorgon, och det har varit planerat ganska länge så man vill ju inte ställa in det helt plötsligt. Vill träffa min lilla Nattös, har inte sett henne på evigheter vadfan! Sen så har man inte träffat hennes lilla underverk Kevin heller, känns som det är dags att få kika lite på honom!

Efter att ha umgåtts en massa med Sarah och hennes Cissiliten ett par dagar i rad nu så känner man att längtan är galen! Jag vill bara få min bebosh snart..

Oliver verkar må just fine :). Han rör sig fortfarande otroligt galet jätte mycket, verkar växa som han ska och så. Ska till MVC imorgon och träffa min BM för lite rutin kontroller oså.. Den enda "hemska" tanke jag har inför förlossningen just nu är: "tänk om jag måste ligga länge". Då menar jag inte i verkar, utan jag menar efter förlossningen, Oliver får självklart ta den tid han vill ta på sig innan han kikar sig ut lite :). Men det känns som man inte vill spendera mer tid än nödvändigt kvar på BB. Hua, börjar bli riktigt nervöst nu.. fast jag längtar betydligt mer än jag fasar!

Nu var det ett tag sedan man skrev något här, kan bero på att den här sidan går väldigt trögt från min dator. Jag har haft en ganska jobbig vecka, inte bara på praktiken utan även i vänkretsen. Praktikveckan har varit jätte bra, dock påfrestande. Har lärt mig alla barnens namn (men har dock svårt att se skillnad på de 2 par enäggstvillingar som finns), har lärt mig hur saker och ting funkar osv. Men jag märker verkligen skillnad på mina egna prestationer nu jämfört med tidigare praktikperioder, jag orkar inte lika mycket helt enkelt. Men det har ändå vart en bra vecka, hade kunnat vara betydligt sämre.

Jag är så trött, så trött på att vara den som alltid lyssnar och hjälper alla andra. Jag tror jag har glömt bort mig själv. För jag kan inte minnas sist jag fick något stöd när jag behövde. Det är ganska synd, men det felet kanske ligger hos mig. Jag kanske antar att eftersom folk ALLTID ber mig om råd i vissa specifika situationer kanske jag tror att om jag själv hamnar i den sitsen har dom inget vettigare att komma med eftersom dom söker sig till mig? äsch, överanalys. Är ganska trött, har sovit otroligt skitdåligt på senaste.

Oliver verkar må bäst! Han rör sig mycket och växer :) Så mysigt. Inte så överdrivet långt kvar, ser fram emot den stora dagen. Den dag då det största mirakel av de alla sätts till jorden. Gud så jag längtar efter dig, lillplutten.

---

<3 Sarah