Maria

                   

Oliver..Oliver.. Oliver... Ett namn jag ALDRIG tröttnar på. Ett ansikte som kan få mig att skratta och gråta på samma gång. En människa mer fantastisk än någon annan. Shit vad han gör mig lycklig. Jag är så stolt över att ha världens finaste son! Jag har fått så många fina komplimanger om honom så fort jag är ute med vagnen.. Brukar först få någon snygg komplimang om vagnen och när människan tittar i får jag ytterligare en komplimang om min ofantligt ovanligt söta bebis. Det är inte länge sen han föddes, men det känns som han alltid har funnits samtidigt som att tiden går så himla fort.. Det bara rinner iväg. Fan, jag börjar bli knäpp.. Blir väl inlåst vilken dag som.. Men en sak kan jag säga, först nu vet jag vad älska är. Jag har trott mig älska på riktigt förrut, men inget slår den kärlek man känner till sitt barn. Det största, finaste och vackraste jag vet är våran kärlek. Han har börjat känna igen mig nu, så så fort han ser mig ler han.. Det är faktiskt sant som många mödrar säger, när man ser sitt barn le ett leende med äkta lycka då är det värt ALL slit. Visserligen är Oliver inte direkt det jobbigaste barnet på planeten, men han har sina stunder precis som alla spädbarn har. Är så hyperglad för att han inte har kolik, vill ge en stor eloge till alla mammor som kämpar med kolik eller har överlevt den, ni rockar!

Idag har jag inte gjort så överdrivet mycket.. Tandläkarbesöket gick faktiskt bra! Kors i taket. Jag lagade ett hål och var för första gången i mitt liv ensam inne hos tandläkaren, min tandläkarskräck är nog den största fobin jag har och nu känns det som att jag äntligen börjar komma över den, kanske beror på att jag jämför allt som gör ont med att föda barn *s*. Justja, på tal om att föda barn så kommer det inte komma någon förlossningsberättelse från min sida då förlossningen var så jävla jobbig för mig, vill inte skrämma upp andra människor. Men kan säga att om jag någonsin får fler barn så blir det planerade snitt, tänker aldrig mer utsätta mig själv för den psykiska press jag kände då igen.

Lillshajten är sjuk. Ögoninflammation, har smörjt med Novifom och tvättat rent med vatten under dagen, så förhoppningsvis är det bra imorgon, annars blir det väl närakuten med lillen. Hua, orkar verkligen inte att det alltid ska vara något med shajten. Kan han inte bara få må lika bra fysiskt som han verkar göra psykiskt? Han är trotts allt enligt mig världens goaste och gladaste lilla skit!