Maria

Jag är så trött. Trött på så mycket. Trött på att folk som inte känner mig ska kommentera mitt liv. Trött på att alltid verka så jävla glad och positiv (jag har faktiskt dåliga dagar jag med). Men framförallt är jag trött på att ha så mycket inom mig som jag bara vill berätta men inte kan, inte vågar. Det finns för mycket att förlora och förstöra. Det finns så mycket som skulle kunna bli annorlunda om jag bara kunde slänga ur mig dessa saker till denna person. Men jag kan inte. Jag vågar inte. Vet inte vad jag är mest rädd för, det jag kan vinna eller det jag kan förlora? Jag vet att en sekund och en dag i taget är vad som är sagt. Men det är så himla svårt. Jag har väntat på det här i 7 år nu, det kan hända samtidigt som jag inte riktigt vågar tro det. Och jag är rädd också, ja, jag är faktiskt jätterädd. Rädd att allt ska gå åt helvette och jag inte får mitt sagt. Jag är livrädd för det. Tror jag är livrädd för hur det än blir. Jag vet i alla fall klart och tydligt vad jag känner, men jag vet inte vad jag vill. Vill jag att du ska veta vad jag känner? Jag vet inte. Återigen känner jag mig allt för trött..

---

Ingen idé att fråga om vem jag menar, dom som vet är dom jag vill ska veta. Ta det inte personligt.