Maria

Jag tycker det är ganska kul hur folk tolkar det jag skriver som "skitsnack". Att pappan inte har gett mig ett telefonnr jag kan få tag på honom på är inte mitt fel, att han blockat mig på msn är inte heller mitt fel. Jag har tom försökt att få kontakt med honom för att lägga upp ett umgängesschema via hans MAMMA. Dom gånger dom har träffats är det JAG som frågat om han vill träffa Oliver, men han har faktiskt en egen förmåga att ta kontakt på också. Jag försöker inte hålla Oliver ifrån sin pappa på något sätt, jag vill att min son ska ha sin pappa men om han ska hålla på såhär kan inte jag stanna upp allt mitt för att vara pappan tillfreds. Jag önskar ingen annan att hamna i den här sitsen, men man klarar sig. Jag lever för min son och skulle aldrig handla för något annat än hans bästa! Så släng ur er hur många kommentarer ni vill, allt jag bryr mig om är min sons lycka och välmående. Hans pappa och jag har lämnat varandra alltså ligger inte Olivers pappas hälsa lika nära mitt hjärta längre! Tänk på vad ni skriver till folk ni inte ens känner, ni som skämmer ut er, inte jag.

Självklart har Olivers pappa också rättigheter, jag som upplyst honom om vilka som finns, jag som har försökt få honom att träffa Oliver med mig tills dom har lärt känna varandra för att sedan träffa Oliver själv och när Oliver inte ammas längre ha Oliver själv över nätter osv. Kom inte hit jävla luffare och tro att ni vet så jävla mycket om mig och hur jag gör och hur jag tänker! Jävla idioter. Ni har inte en aning om hur mycket det tar på MIG att det inte funkar mellan Oliver och hans pappa, jag tänker på det varje kväll. Hade jag vetat att det skulle bli såhär är det inte säkert att Oliver skulle ha funnits, men nu är han här och då får man tam i fan i mej göra det bästa utav situationen! Nu är Oliver här och oavsett vad är det väl hans bästa som ska prioriteras? Jag tänker faktiskt inte ge hans pappa delad vårdnad frivilligt då jag inte vill riskera att Olivers pappa fortfarande håller på med sin kriminalitet, Oliver är värd bättre sådetså!

Kom igen mer era slaffsiga kommentarer när ni har underlag för dem! Det här är ända gånger jag kommer ta mig tid att kommentera så onödigt, omogna och groteska inlägg. Det här är en blogg på internet inte någons hela liv, tänk på det. HAde jag inte vart tillräckligt stark för att kunna kasta bort er från huvudet så fort jag gick från datorn hade jag kanske gått och tagit livet av mig, då hade Oliver varken haft mamma eller pappa, sug på den ni ;)

---

Jag snackar inte skit om Olivers pappa, jag säger inte att han inte vill. Jag beskriver det intryck jag får. Han har mitt telefonnummer, mitt hemnummer, min mammas telefonnummer och han vet precis vart vi bor. 10 minuters gångväg ifrån honom. Han vet att han är hur välkommen som helst att se sin son, har även smsat honom för läänge sedan till det nummer han sa var hans nya och skrev att jag ville att vi ska ses gemensamt så pass mycket att Oliver blir trygg med honom och han trygg med Oliver för att de sedan ska kunna ses själva. Så kom inte hit och lek allanballan och påstå att jag nekar Olivers pappa sin son, för det är ren lögn. Det enda jag har sagt att jag kommer kämpa emot är att ge med mig av delade vårdnaden med tanke på att den gång jag erbjöd honbom att mata Oliver med flaska istället för att amma för att försöka få de närmare varandra tackade han nej, inför en himlans massa människor från sin släkt under sin mammas tak. Så kom inte och släng en massa anklagelser på mig. Please alltså, att ni inte har bättre saker för er!