070220

Dagen har varit ganska kass, kände redan imorse att det här var en dag jag inte ville gå upp ur sängen på ens, i skolan kände man sig måttlig omotiverad i men det löste sig. Handlar om att ta ansvar och bestämma sig helt enkelt, bestämmer man sig på morgonen för att gå upp och gå till skolan och göra det man ska så går det, det är inte mycket svårare än så. Synd dock att jag inte insett det förrns nu. Hade mycket hellre insett det redan i början av gymnasiet. Motivationen till att fortsätta dagen sjönk ytterligare när jag insåg att dörrnycklarna låg hemma och ingen kommer vara hemma förrns vid 17-18 tiden, då var klockan 14. Så det var bara att åka till syrrans skola och hämta nyklar. Det kanske inte låter så jobbigt, men tänk dig själv att släpa på 27 extra kilon, vara hungrig, kissnödig och lagom febrig samtidigt. När jag väl kommit hem så åt jag en jävla massa och sedan sov jag i 3-4 timmar.
 När jag vaknade hade jag hopp om att kanske vilja fortsätta den här dagen, men idag har inte livsmotivationen varit direkt på topp. Tur att man har bättre tider att längta efter och se fram emot.

Idag har iaf lillen legat stilla i stort sett hela dagen. Så han har inte irriterat mig så överdrivet mycket, det är ganska jobbigt när man är ute och går och försöker komma fram och han ska ligga där och böka.. Dock är det mysigt att det första som händer varje morgon innan jag går upp är att jag ligger och känner hur han rör sig i magen, ligga och kelas lite med magen.

Jag är så trött på alla jävla fake asses. Fast ni är iofs jävligt bra på att få mig att inse vilka som verkligen är äkta. Ni pratar så jävla mycket om "hur kul det ska bli när han kommer" MEN HALLÅ? Har ni glömt att det har gått 7 månader som ni har betett er som grisar under? Och att det antagligen kommer gå typ 1-3 månader till? Tror ni då att bara för att ni tycker det är jätte kul med en liten gulligull bebis så ska ni helt plötsligt få vara en stor del av mitt liv igen? Tror ni att jag vill ha sånna falska idioter som er i närheten av min son? Nej tack, endast goda föredömen runt honom. Han ska aldrig få bli så ettrig som jag har sett att människor kan vara tack vare er. Tack dock för att ni öppnat mina ögon.
Inga nämnda, Inga glömda.

Kommentarer
Postat av: Linda

ja då har dom iaf åstakomit något gott med sig.. fast de är juh värkligen inge roligt när sådant händer :(


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback