Maria

Idag fyller jag år, grattis till mig. Känns inte direkt som något stort alls, tycker förlossningen var betydligt större än att fylla 19 i alla fall.

Första dygnen hemma har gått otroligt bra, dock börjar jag känna av sömnbristen och brösten ömmar som bara den! Har redan börjat använda pump, dock för att lätta på trycket.. Kastar det jag pumpar ut, tänker inte ge min son flaska så länge han tar bröstet och det funkar.

Mitt humör har åkt en himlans massa bergochdalbana, men det beror på tröttheten, för så fort jag har fått sova en timme eller två, då är jag överlycklig igen! Det är som att sväva på ett moln ständigt o när man vilar så är det som att man bara tankar molnet liksom. Dock är bröstspänningar en stor anledning till att fylla på det där molnet, skulle hellre föda barn än gång till än o gå runt med dom här alltså..

Oliver är så himla underbar! Jag har inte varit lyckligare än när jag tittar in i dom små söta ögonen! Han är jätte stark i nacken! Ligger han på mage på mitt bröst kan han lyfta upp huvudet och se sig omkring, det är så otroligt gulligt! Men det är inte lika gulligt som när han tar tag i handtaget till sin napp och drar ut den ur munnen och ser helt trumpen ut för att nappen försvann. Gudars vad gulligt det är!